I slutet av oktober förra året sände Sveriges (propaganda) Television ett avsnitt av Vetenskapsmagasinet som var en sannskyldig orgie i klimatskräckscenarios……..Otäckheterna avlöste varann. Ett par grader varmare globalt klimat skulle orsaka jordbävningar, vulkanutbrott, översvämningar etc etc……..Det hela illustrerades effektfullt av en animerad revolver som från rymden avlossades mot det arma Jordklotet……….Ett fullständigt vansinnigt program som inte ens har stöd i IPCC:s scenarier för vad som skulle kunna hända om det som sagt blec 2 grader varmare på Jorden.

Självklart anmälde jag programmet till granskningsnämnden, i den solklara förvissningen om att nu hade miljömupparna på SVT gått för långt, dags för en rejäl knäpp på näsan! Jag var tydligen inte ensam om den tanken, för minst 10 ytterligare anmälningar hade inkommit till Granskningsnämnden.

I går, nästan ett halvår efter anmälan(!) kom så beslutet från granskningsnämnden.

SVT frias på alla punkter! Säger det igen, SVT frias på alla punkter!

Bra, då vet vi. Om vi möjligen misstänkte det tidigare så gav detta beslut oss fullständig visshet!

SVT är verkligen ingenting annat än maktens förlängda propagandainstrument här i landet.

Jag klistrar in brevet jag fick från dem så kan var och en som är intresserad läsa om hur granskningsnämnden resonerat.

Skrämmande läsning!

Det är verkligen dags för svenskarna att ta tillbaka  demokratin!

Den har nämligen kidnappats!

Beslutet:

1/10BESLUT SB 220/10SAKENRapportoch Vetenskapsmagasinet, SVT1 och SVT2, 2009-10-26, kl. 19.30BESLUTInslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kravet påINSLAGENInslaget i RapportI påannonseringen till inslaget sades att klimatmålet att jordens temperaturEnligt Schneider är 2-gradersmålet otillräckligt och vi är på väg mot betydligt mer än 2Samtidigt visades en graf över jordens medeltemperatur under perioden2/10behövas en uppgradering. Samtidigt visades följande text i bild.Vetenskapsmagasinet | Mer om klimatet kl. 20 i tvåan”Inslaget i VetenskapsmagasinetI inledningen av programmet sa programledaren bland annat följande:Om några veckor ska världens ledare mötas här i Köpenhamn. Förhoppningen är attProgramledaren intervjuade NN, som ansvarade för planeringen avOch medans NN sliter med logistiken och förbereder den här klimatkonferensen, så ärDärefter följde en intervju med klimatforskaren Stephen Schneider. ReporternDen enda tvivelaktiga ljusglimten är en tillfällig utsläppsdip i samband med det senasteSamtidigt visades en graf över jordens medeltemperatur under periodenDet är mycket svårt att förutse när sådana här tröskeleffekter, klimatskred som detSamtidigt visades en graf över vilka konsekvenserna kunde bli för miljön vid3/10man enligt honom få en havshöjning på 6 meter som skulle förändra jordensJa, Stephen Schneider är oroad och han är inte ensam. Ett av de problem som kanBill McGuire, professor i geovetenskap, intervjuades och han varnade för attTemperaturökningen lär bli 2 grader, kanske 3, 4. Vid 4 grader mister vi istäckena påBill McGuire sa att han var allt mer pessimistisk inför toppmötet i KöpenhamnVi är på väg in i en högriskzon. Chansen att klara 2-gradersmålet rinner nu snabbt ut.Stephen Schneider sa att han i princip inte såg några möjligheter att undvika4/10ANMÄLNINGARNAEn anmälare anser att inslaget iRapport saknade vetenskaplig grund och varVetenskapsmagasinet.Anmälarnas kritik mot inslaget kan i huvudsak sammanfattas i följandeInslaget var ett ensidigt och ovetenskapligt propagandainslag där spekulationerGrafen över jordens medeltemperatur var felaktig. Avkylningen underFelaktiga uppgifter lämnades om glaciärernas avsmältning och omDen intervjuade statsvetaren var inte klimatforskare och var därför intePROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDESveriges Television (SVT) har, mot bakgrund av de invändningar som anmälarnaRapport och Vetenskapsmagasinetöverensstämmer med kravet på opartiskhet och saklighet. GranskningsnämndenInslaget i RapportInslaget sändes samma dag somVetenskapsmagasinet och baserade sigVetenskaps5/magasinetsom sändes efter Rapport. De beräkningar av hur stora temperaturhöjningarRapport-inslaget innehöll också en intervju med miljöministerInslaget i VetenskapsmagasinetDet aktuella inslaget iVetenskapsmagasinet sändes inför FN:s klimatmöte iInslagets utgångspunkt var den sedan flera år dominerande vetenskapliga6/10nämndes angavs också en osäkerhet i påståendena. Fokus för inslaget varVetenskapsmagasinet gör oftast nedslag i enskildaTemperaturdiagrammet i inslaget illustrerar det scenario vi kan stå inför7/10av klimatforskarna under en längre tid, och på senare år alltmer intensivt.Det är dock viktigt att skilja mellan väderförändringar och klimatförändringar.Statsvetaren deltog i inslaget i egenskap av statsvetare och inte klimatexpert.SVT:s rapportering kring klimatfråganSVT:s hållning är självfallet att opartiskhetskravet gäller för rapporteringenGomorron Sverige som hänvisade till8/10webbsidan.AKTUELLA BESTÄMMELSERSVT ska bedriva programverksamheten opartiskt och sakligt samt med9/10Av betydelse för bedömningen är också bestämmelsen om att SVT skaGRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNINGSVT:s rapportering kring klimatfråganGranskningsnämnden konstaterar att IPCC:s slutsats att det pågår en globalInslaget i VetenskapsmagasinetInslaget handlade om ny forskning som pekade på att det föreslagna10/10Inslaget i RapportInslaget iRapport var en kort sammanfattning av slutsatserna i inslaget iVetenskapsmagasinetkompletterad med en intervju med miljöminister

2010-04-06 Dnr: 1108, 1109,

1111,1112, 1114,

1115, 1117, 1119,

1138, 1139 och

1143/09-20

och 20.00, inslag om klimatförändringar; fråga om opartiskhet och saklighet

opartiskhet och saklighet.

____________________

inte får öka med mer än 2 grader till år 2050, enligt ny amerikansk forskning

inte kommer att kunna nås. Med den politik som fördes i dag så handlade det

snarare om runt 5 graders uppvärmning vilket kunde få katastrofala följder. I

inslaget intervjuades Stephen Schneider, klimatforskare vid Stanforduniversitetet.

Reportern sa därefter följande:

graders uppvärmning. Enligt färska beräkningar pekar dagens utsläppstrender på att

världen når 2-gradersgränsen redan om 20–30 år, för att snabbt klättra till 4, 5, 6

graders uppvärmning under 2000-talets andra hälft, vilket får dramatiska följder. Och

tittar man på de bud om utsläppsminskningar som världens länder har lagt, så är det

egentligen 3, 4, 5 graders uppvärmning man förhandlar om.

1900–2100 och en graf över vilka konsekvenserna kunde bli för miljön vid en

ökning av jordens medeltemperatur. Därefter intervjuades miljöminister

Andreas Carlgren som sa att det var sant att 2-gradersmålet var ett politiskt

mål och att han och EU var inställda på att det mycket väl kunde komma att

de ska nå en överenskommelse som kan rädda jordens klimat. Men vad krävs

egentligen för att rädda klimatet? Att hålla jordens uppvärmning under 2 grader, hävdar

exempelvis EU. Men stämmer det? I kväll ska vi jämföra politikernas mål i Köpenhamn

med forskarnas bild av läget.

Köpenhamnskonferensen, och sa sedan följande:

det så att det finns forskare i världen som menar att förutsättningarna för den här

klimatkonferensen faktiskt är fel.

sa att Stephen Schneider var en av dem som lyfte hela frågan om växthuseffekten

på 70-talet och att han var med och byggde upp FN:s klimatpanel

IPCC. Stephen Schneider sa att 2-gradersmålet i grunden var en politisk

fråga. Enligt reportern oroade man sig nu i forskarvärlden för att 2-gradersmålet

var otillräckligt och att världen var på väg mot betydligt mer än 2

graders uppvärmning. Stephen Schneider sa att den blomstrande ekonomin

hade lett till att utsläppen ökade mer än vad FN:s klimatpanel hade förutspått.

Reportern sa därefter:

årets ekonomiska nedgång. Enligt färska beräkningar pekar dagens utsläppstrender på

att världen kan nå 2-gradersgränsen redan om 20–30 år och därefter snabbt klättra 4,

5, 6 grader under 2000-talets andra hälft.

1900–2100. Stephen Schneider sa att de fanns de som oroades av så kallade

tröskeleffekter, som innebär att systemet ”brakar ihop” när det når en viss

punkt. Reportern sa därefter följande:

kallats, kan inträffa. Det forskarna kan göra är kvalificerade gissningar. Arktis kan bli

isfritt sommartid mellan en halv och 2 graders uppvärmning, alltså där vi redan nu

befinner oss. Vid 2–3 grader befaras massutrotning av djur och växtarter. Vid 3–4

grader att Amazonas regnskog kan slås ut, vid 3–5 grader att Golfströmmen kan

upphöra.

en ökning av jordens medeltemperatur. Stephen Schneider sa att den stora

frågan var Grönland som just nu smälte i en högre takt än vad någon kunnat

förutse. Om tillräckligt mycket smälte, även om det tog tusen år, så kunde

framtida geografi. Frågan var bara hur många graders uppvärmning som

krävdes för att Grönland en gång för alla skulle smälta. Stephen Schneider

spekulerade i hur stor risken var att isen på Grönland smälte vid 1–3 grader.

Programledaren sa därefter följande:

inträffa redan vid ganska små temperaturhöjningar är överraskande. Fler jordbävningar

och vulkanutbrott.

en avsmältning av glaciärerna kunde förändra världen ända ner i berggrunden.

Enligt Bill McGuire kunde jordskorpan under vulkaner som låg nära kusterna

böjas om havsnivån steg, vilket kunde resultera i att magma pressades ut.

Reportern sa att allt fler forskare ansåg att haven skulle komma att stiga

mycket fortare än vad de hade trott tidigare. En glaciolog från amerikanska

NASA sa att färska studier pekade på 1 meters havshöjning vid slutet av

århundradet. Reportern sa att Bill McGuire misstänkte att det ökade trycket

från världshaven även kunde orsaka jordbävningar under vattnet med risk för

tsunamis, men att han inte vågade sia om hur mycket haven behövde stiga för

att detta skulle kunna ske. Bill McGuire sa bland annat följande:

Grönland och västra Antarktis. Vi står inför en flera meter stor höjning av havsnivån,

vad vi än gör, så jag inser inte hur vi ska undvika geologiska följdverkningar.

och att han trodde att framtiden skulle komma att bli mycket svår. En

4-gradig höjning till 2050 skulle enligt honom innebära ett socialt sönderfall

som vårt samhälle i sin nuvarande form knappast skulle överleva. Reportern

sa därefter följande:

0,7 grader har världen redan värmts upp. Lika mycket till kommer temperaturen att

höjas, oavsett vad vi gör, som ett resultat av de senaste årens utsläpp. Alltså återstår i

praktiken bara en halv grad att spela på. Tittar man på de utsläppsminskningar EU

föreslår, som lyft hela 2-gradersmålet, så innebär de enligt forskarna i själva verket

över 50 procents risk att målet missas. Slantsingling med andra ord.

värre klimatförändringar, att man måste få ner den farliga koldioxidkoncentrationen

och att det är det som politiken måste syfta till.

Programledaren sa att vi precis hade hört att 2-gradersmålet enligt forskarna

var förbisprunget och att det skulle behövas betydligt större nedskärningar för

att komma åt klimatförändringarna. Därefter intervjuade hon en statsvetare

som forskade om klimatpolitik. Han fick bland annat svara på frågor om vad

politikerna kunde tänkas uppnå på klimatkonferensen i Köpenhamn.

vilseledande. Allt var enligt honom rena fantasier och spekulationer som

framställdes som om det vore en sanning. Hela inslaget kändes enligt

anmälaren som skrämselpropaganda.

Tio anmälningar har kommit in mot inslaget i

punkter.

presenterades som fakta. Nästan allt som sades i inslaget var bara

hypoteser utan vetenskaplig förankring. Ingen forskare som ifrågasatte de

påstådda klimatförändringarna fick komma till tals.

2002–2009 visades som en ökning. Det talades om en framtida

temperaturhöjning på 2–4 grader på grund av koldioxidutsläpp vilket i

praktiken är en omöjlighet. I inslaget påstods det att den globala medeltemperaturen

stigit med 0,7 grader sedan 1950 när IPCC talar om en

ökning på 0,35 grader. Alla domedagsscenarier i inslaget baseras på

tröskeleffekter och positiv feedback som saknar stöd i forskning.

havsnivåhöjningarna. Arktis isar har i motsats till vad som hävdades i

inslaget vuxit de senaste två åren. I inslaget påstods att havsnivån under

de kommande 80–90 åren kan stiga upp till 6 meter, vilket inte ens IPCC

skriver under på. Spekulativa påståenden gjordes om att havsnivåhöjningar

leder till ökat antal jordbävningar och vulkanutbrott.

rätt person att uttala sig i inslaget.

fört fram, yttrat sig över om inslagen i

har även bett SVT att yttra sig över i vilken utsträckning det under

perioden augusti–december 2009 förekommit program eller inslag där den

gängse synen i klimatfrågan ifrågasatts. SVT har i huvudsak anfört följande.

huvudsakligen på samma research. I inslaget hänvisades till

10

man egentligen hade att förhandla om och som redovisades i

inslaget baserades på de utsläppsmål som ett antal av världens länder

rapporterat in till FN. Att jorden kan vara på väg mot betydligt mer än 2

graders uppvärmning styrks bland annat av data från brittiska Met Office

Hadley Centre.

Andreas Carlgren som i enlighet med EU:s linje drev 2-gradersmålet vid

klimatkonferensen i Köpenhamn, men i intervjun sa att ”det mycket väl kan

komma att behövas en uppgradering”.

Köpenhamn där målet var att uppnå en överenskommelse om en strategi för

att förhindra en kraftig ökning av jordens medeltemperatur. Ett av de föreslagna

målen var att begränsa ökningen av medeltemperaturen till 2 grader till

år 2050 (EU:s mål). I inslaget skildras den dominerande synen på klimatfrågan

bland forskare, men också resultat publicerade av etablerade forskare

och forskningsinstitut efter IPCC:s senaste rapport och som pekar på viktiga

områden där nya rön tyder på att klimatförändringarna kan vara mer problematiska

än vad som hittills antagits. En del av inslaget, där bland andra

professor Stephen Schneider intervjuades, försökte reda ut vad 2-gradersmålet

innebär; dels vilka risker för allvarliga klimatförändringar världen står inför

även om målet skulle uppnås; dels vilka chanser dagens politiska förslag till

utsläppsminskningar egentligen har att uppnå 2-gradersmålet.

Ett reportage tog upp en möjlig konsekvens av klimatförändringarna som

dittills inte diskuterats i media, om hur havsytehöjningar kan påverka

geologiska processer och öka risken för exempelvis jordbävningar och

vulkanutbrott – en fråga forskare intresserat sig för på senare år och som

bland annat diskuterats vid en konferens i Storbritannien under hösten.

Research bakom inslaget och de fakta som presenteras bygger på en lång rad

granskade (peer review) och publicerade forskningsartiklar och forskningsrapporter

från väletablerade forskare och forskningsinstitut. Som helhet

utgick inslaget från att den grundläggande bild IPCC:s rapporter ger uttryck

för utgör den gängse vetenskapliga och mest användbara kunskapsgrunden att

stå på.

SVT:s svar på anmälarnas kritik mot inslaget kan i huvudsak sammanfattas i

följande punkter.

samsynen att de omfattande utsläpp av växthusgaser som skett sedan förindustriell

tid med all sannolikhet är en avgörande faktor bakom dagens

klimatförändringar. Alla scenarier som presenterades i inslaget vilade på

vetenskapligt publicerade rapporter och artiklar. I de fall där extremer

inte att diskutera IPCC:s ståndpunkter utan hur 2-gradersmålet kan

uppnås samt nya aspekter på klimatfrågan som ännu inte har fått så stort

genomslag. Inslaget behandlade med andra ord inte den debatt som

mestadels förs mellan å ena sidan en liten andel forskare, samt ett flertal

så kallade klimatskeptiker som sällan är aktiva forskare, och å andra

sidan IPCC och merparten av världens klimatforskare, och som

behandlar frågor såsom huruvida klimatförändringarna verkligen kan

kopplas till mänskliga utsläpp av växthusgaser, och huruvida den globala

medeltemperaturen verkligen stigit. I inslaget sammanställdes många

forskares arbeten, varför få enskilda studier nämndes, med några

väsentliga undantag.

forskningsstudier, men denna gång valde redaktionen att göra en genomgång

av ett mycket stort forskningsmaterial. Även om scenarierna skiljer

sig något åt pekar de flesta åt samma håll. Inslagets budskap är att vetenskapen

i dag med ganska stor trovärdhet kan göra förutsägelser/scenarier

som tyder på att klimatet håller på att förändras. Man kan välja att inte

lita på denna forskning, men man kan inte bortse från att den vilar på en

bred grund.

om utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka på samma sätt som

under det senaste decenniet. Diagrammet bygger på en enkel bild av

temperaturutvecklingen under 1900-talet samt ett färskt scenario från

brittiska Met Office Hadley Center för den framtida temperaturutvecklingen

om dagens utsläppstrender fortsätter. Temperaturkurvan för 1900-

talet och scenariot för 2000-talet vid oförändrade utsläppstrender bygger

på data och resultat från några av världens främsta institut för klimatforskning,

NASA Goddard Institute for Space Science och Met Office

Hadley Center. Man kan också notera att den globala medeltemperaturen

under det senaste decenniet snarare planat ut än minskat – i klartext

handlar det om det varmaste decenniet i modern tid. Det framgår tydligt

av den graf som visades i inslaget att temperaturen ligger högt men inte

har stigit de senaste åren. Någon graf som angav att den globala

medeltemperaturen har stigit med 0,7 grader sedan 1950 finns inte i

inslaget. Utsagorna i inslaget om att den globala medeltemperaturen kan

stiga 2–4 grader på grund av utsläpp av växthusgaser bygger på

beräkningar av välrenommerade forskare och forskningsinstitut. Man kan

notera att Met Office Hadley Centers scenario inte utesluter att temperaturen

kan stiga mer än 4 grader, att temperaturintervallet 2–4 grader

också omfattas av IPCC:s senaste rapport, samt att en temperaturökning

på 2 grader enligt de flesta etablerade klimatforskare i dagsläget kan bli

mycket svår att överhuvudtaget undvika. Met Office Hadley Centers

temperaturscenario bygger varken på positiv feedback eller på tröskeleffekter.

Dessa skulle, vilket också nämns i Met Office Hadley Centers

rapport, ytterligare kunna förvärra scenariot. Tröskeleffekter har studerats

Arktis havsis har minskat dramatiskt i ett längre tidsperspektiv

och två avvikande vintrar visar ingen klimatmässig trend. Man

kan för övrigt notera att sommarisens utbredning över Arktis också under

de senaste åren tillhör den minsta uppmätta under överskådlig tid.

Hur den totala istäckta ytan i Antarktis har varierat de senaste åren har

heller ingen relevans i detta program. Anmälarna anser att det påstås i

inslaget att haven mycket väl kan stiga uppåt 6 meter inom 80–90 år. Det

stämmer inte. Stephen Schneider säger däremot i ett intervjuavsnitt att en

avsmältning av Grönlandsisen – vilket enligt Stephen Schneider kan ge 6

meters havshöjning – skulle kunna ta tusen år. Anmälaren har rätt i att

dessa värden skiljer sig från IPCC:s bedömningar från 2007 som är

väldigt oprecisa och har fått kritik för att de ligger för lågt.

Han fick frågor om de statsvetenskapliga aspekterna på klimatförhandlingarna

och uttalade sig inte utanför sitt ämne.

kring klimatfrågan. Klimatfrågan är inte en klassisk forskarkonflikt, där olika

forskare står för olika uppfattningar och på ömse håll gör empiriska studier,

analyserar och får sina resultat prövade och bemötta av andra forskare. En

överväldigande andel av klimatforskarna delar IPCC:s grundsyn på klimatfrågan.

Av kritikerna är det få som bedriver forskning inom det relevanta

ämnesområdet och får sina idéer prövade i vetenskaplig anda. Kritiken mot

den dominerande synen på klimatfrågan utgörs av allt från att ifrågasätta hela

tanken på att det förekommer en global uppvärmning till att vara kritisk till

vissa enskilda detaljer i IPCC:s rapporter.

SVT har ett ansvar att skildra den vetenskap som vilar på solid grund. Ingen

kan veta vad som är sant eftersom vetenskapen är i ständig utveckling. Men

SVT har i sin vetenskapsbevakning goda skäl att referera till den forskning

som publiceras i peer review-granskade tidskrifter, det vill säga tidskrifter

vars innehåll förhandsgranskats av vetenskapliga experter. SVT har också ett

ansvar att lyfta fram den vetenskapligt underbyggda kritik inom forskningen

som utmanar den etablerade uppfattningen inom forskarkollektivet. Denna

diskussion finns dock till största del på nätet, inte i de vetenskapliga tidskrifterna.

Få kritiker av den dominerande synen på klimatfrågan har alltså klarat

att uppfylla de krav som ställs för att få publicera sina inlägg i den vetenskapliga

pressen. Etablerade forskares vetenskapligt belagda rön ställs alltså

mot skeptiska bloggares invändningar. SVT valde att under hösten 2009 ge

utrymme för skeptiska kommentarer på en särskild sida på sin webbplats,

”Ställ om”. Det fanns också inslag i

Det kan dock konstateras att program och nyhetsinslag under den efterfrågade

perioden av naturliga skäl dominerades av förberedelserna för FN:s klimatmöte

i Köpenhamn i december, världens dittills största politiska toppmöte.

Frågan om jordens klimat hotades av en uppvärmning och huruvida den

uppvärmningen orsakats av mänskliga aktiviteter var alltså ingen politiskt

kontroversiell fråga, vare sig världspolitiskt eller inrikespolitiskt. SVT hade

ambitionen att på ett pedagogiskt sätt nyhetsrapportera om och kritiskt

granska alla politiska utspel i de förhandlingar som under hösten ledde fram

till toppmötet. De centrala frågeställningarna var hur man skulle kunna få till

stånd ett globalt klimatavtal som dessutom var rättvist. Mellan länderna fanns

många laddade konflikter, mellan nord och syd, fattig och rik, öst och väst.

Mellan augusti och december gjorde SVT i en rad program en genomlysning

av den fråga som helt dominerade den globala dagordningen. I denna fråga

rådde som nämnts en politisk konsensus mellan regeringar och internationella

organ som EU och FN. Man var överens om att det pågår en uppvärmning av

klimatet och att den med största sannolikhet orsakas av den snabbt

ackumulerande halten av koldioxid i atmosfären.

I den löpande nyhetsförmedlingen förekom också inslag där den dominerande

synen på klimatfrågan ifrågasattes. I november rapporterades det om vad som

kommit att kallas Climategate, det vill säga dataintrånget hos klimatforskarna

vid East Anglia University i Storbritannien. Climategate och andra ifrågasättanden

av IPCC-rapporternas underlag har också varit föremål för nyhetsbevakning

under början av 2010.

beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i

televisionen (5 § i sändningstillståndet). Kravet på opartiskhet innebär enligt

Granskningsnämndens praxis bland annat att kontroversiella ämnen eller

händelser inte får behandlas ensidigt, det vill säga så att endast en parts

version eller synpunkter klart dominerar ett program eller inslag. Vid sin

prövning kan nämnden ta hänsyn till ett annat program eller inslag, förutsatt

att en sådan balansering framstår som naturlig för tittarna. Det kan till

exempel röra sig om inslag i den löpande nyhetsförmedlingen eller i en

programserie. Det kan också vara ett program som programföretaget hänvisar

till i samband med sändningen. Det är tillåtet att skildra ett ämne från en

speciell utgångspunkt, men i så fall bör detta klart framgå av programmet

eller programpresentationen.

Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för

framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara

vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas.

stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden samt

granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut

som rör medborgarna (9 § i sändningstillståndet). Denna skyldighet innebär

enligt Granskningsnämndens praxis att ett program eller inslag kan ha en

kritisk infallsvinkel utan att strida mot kravet på opartiskhet.

uppvärmning som med stor sannolikhet är orsakad av människans utsläpp av

växthusgaser har ett mycket brett stöd bland såväl klimatforskare som ledande

politiker. Att SVT sänder program och inslag som utgår från denna grundsyn

kan inte i sig anses strida mot kravet på opartiskhet. Krav måste dock samtidigt

ställas på att klimatfrågan, liksom andra viktiga samhällsfrågor, blir

föremål för en kritisk granskning och bevakning från SVT:s sida. Programföretaget

har i sitt yttrande i ärendet uppgett att det i den löpande nyhetsbevakningen

både inför och efter Köpenhamnsmötet förekommit inslag om

det så kallade Climategate och andra ifrågasättanden av IPCC-rapporternas

underlag. Nämnden finner mot den bakgrunden inte grund för slutsatsen att

rapporteringen som sådan skulle strida mot de bestämmelser som gäller för

SVT:s programverksamhet.

2-gradersmålet inför FN:s klimatmöte inte var tillräckligt. I inslaget beskrevs

olika scenarier som skulle kunna inträffa om jordens medeltemperatur och

utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka. SVT uppger i sitt yttrande att

beskrivningen i inslaget bygger på resultat publicerade av etablerade forskare

och forskningsinstitut efter IPCC:s senaste rapport. Granskningsnämnden

finner inte anledning att ifrågasätta dessa uppgifter. Två forskare medverkade

också själva i inslaget och redogjorde för sina slutsatser. Enligt nämnden

måste det vara möjligt för SVT att sända inslag som presenterar nya

forskningsrön, utan att någon som ifrågasätter dessa rön samtidigt får komma

till tals. Någon kritik av innebörd att de aktuella forskningsresultaten inte

skulle ha beskrivits på ett riktigt sätt har inte förts fram i ärendet. Nämnden

kan mot denna bakgrund inte finna att utformningen av inslaget strider mot

kravet på opartiskhet och saklighet.

Det förhållandet att man i inslaget intervjuade en statsvetare om de statsvetenskapliga

aspekterna på klimatmötet i Köpenhamn strider inte mot någon

bestämmelse i SVT:s sändningstillstånd.

Andreas Carlgren rörande behovet av en eventuell modifiering av 2-gradersmålet.

Nämnden kan inte heller finna att detta inslag strider mot kravet på

opartiskhet och saklighet i SVT:s sändningstillstånd.

Detta beslut har fattats av Kerstin Calissendorff, Jan-Erik Billinger, Maria

Edström, Henrik Jermsten och Arash Mokhtari efter föredragning av Tarek

Touma.

På Granskningsnämndens vägnar

Kerstin Calissendorff

Tarek Touma

Annonser